Ibland
blir man så attans provocerad av vad andra människor gör. Ofta kanske
en håller det för sig själv eller säger det till personen på ett
respektfullt sätt. Med barn är det lite annorlunda. Barn är ofta offer
för vuxnas utbrott och irritation över vad de gör. Jag tycker det är
mycket märkligt att en som vuxen kan tycka att det är okej att skälla
när ett barn gör något som väcker ens irritation medan man diskuterar
och berättar sin uppfattning när det gäller andra vuxna.
Det
som kanske väcker ens irritation är dessutom ofta något hos barnet som
alls inte kom till för att provocera. Kanske vill jag som liten
undersöka maten, röra mig fort för det spritter i kroppen eller
undersöka vad den vuxnas personliga gränser går. Micke Gunnarsson
skriver vackert ur barnets synvinkel till oss som föräldrar i boken "När
jag gör som jag gör".
Denna
Pixibok för vuxna skulle jag vilja sprida så många får ta del av den.
Boken säger något som är väldigt betydelsefullt. Barnet vill inte ta
strid och provocera, barnet vill bara vara barn.
/Mari
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar