Funderar en hel del på det här. Många vuxna som arbetar med barn blir sjukskrivna för att de vistas i en alltför stressig miljö. Vuxna går in i väggen, blir utmattade och vi diskuterar detta ständigt vilket är viktigt och bra att vi gör! Men barnen då? De vistas i samma miljöer, de har kanske inte samma krav på sig men de har andra krav på sig. Barn och utmattning hur visar det sig? Tankarna väcktes av en nära vän när vi pratade om hur en helt vanlig dag för ett barn kan se ut.
Vi vill så väl, vi vill erbjuda aktiviteter att barnen ska få uppleva, ha roligt, trivas på förskolan och på fritiden. Men hur hittar vi forum för lugn och vila. Barnkonventionen som snart är svensk lag skriver om barns rätt till vila och rekreation. När får barnen möjlighet till rekreation?
Är det farligt att ha tråkigt? Jag tror inte det. En klok kvinna sa att man måste lära sig trivas med sig själv. Min erfarenhet är att när vi ständigt serverar baren aktiviteter tar vi bort lite av deras kreativa förmåga, deras förmåga att leka.
Vi måste fundera över : Hur skapar vi rum för vila i vardagen? Hur ger vi barnen möjlighet att utveckla fantasi och kreativitet? Jag tror att vi måste ge baren tid, tid för vila och tid för lek i miljöer som är positiva för respektive aktivitet.
Men också hitta stunder i vardagen för gemensam vila, att läsa en bok, massage, att måla eller yoga är aktiviteter som jag tror är positiva för människor i alla åldrar. Att vistas mycket utomhus är också något som man icke ska förglömma. Ljudnivån sänks betydligt, sinnena stimuleras, vi andas frisk luft och lekmiljön är oändlig och fantastisk.
Så tänker jag, hur tänker du?
/Mari
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar