När vi idag satt på tåget på väg hem från en liten semesterresa med familjen, satt det en mamma med sitt barn mitt emot oss. Barnet såg på mig med nyfikenhet, öppenhet och glädje, utan tillstymmelse till fördomar. Plötsligt blev jag varse hur hon såg på mig och världen, och vilken värld vi faktiskt lever i. För mina egna barn känner jag ständigt den där oron och egentligen är jag ju medveten om vad som faktiskt måste ske. Vi måste sluta tära på mänskligheten och miljön vi måste sprida kärlek till varandra och till naturen. Men i det ögonblicket stod det så klart, hur hon mötte mig som främling det är ju så jag vill att vi ska möta varandra. I respekten för varandras olikheter. I medvetenheten om varandras likheter. I klarsyntheten över att vi alla har samma värde. I strävan efter att vänskap och nyfikenheten ska spridas över världen. I övertygelsen att vi tillsammans måste ta hand om vår värld, den värld vi lever i.
Så möt dina medmänniskor, likt ett barn, med nyfikenhet, öppenhet och glädje.
/Mari
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar